Jag kan inte ens gråta

Strukturen är död. Det finns platser, personer; situationer att släpa sin längtan efter, men 'just nu' är en tidpunkt som kräver för mycket. Blod pumpas, luft inhaleras men det är för kommande dagar. Jag vågar inte ens tänka i rädsla för att sekunderna ska ta slut.

Och de kommer inte. De fortsätter tränga bakom mina ögonhinnor
men de vägrar att komma.