Känslan av blå

det är bara en fråga om tid och plats

för fallet har redan fäst sig vid dina hälar

grunden kommer snart ge upp

dem och du

vet inte vart den kommer ta emot

dig denna gång, vet inte

hur hård dess famn kommer kännas och

vilken nyans som hudtonen kommer få

eller ens om du föredrar

lila eller blå

Trötthet förlamar orden, och jag

sluter mig i förnekelse och avståndstagande

ser lyckan blinka bakom nästa

födelsmärke.

Kan inte riktigt förtränga den;

det enda som kunde överbrygga

distansen.

Gömt, ej begråtet.
Bara glömt och förlåtet.