min IQ
de skulle testa min IQ när
jag var fyra någon gång
de visade bilder på tre apelsiner
och ett päron
de sade:
vilken bild ska bort och vilka
kan vi spara
de lärde mig att annorlunda är något som är fel
att vara
jag vaknade en morgon när jag var tretton år
med blod som rann
längs mina innanlår
som ett larm
som en varning
att jag lever i en bräcklig otillräcklig kropp
en brytbar tagbar ständigt förhandlingsbar kropp
att en kvinna hade kommit om natten
för att omsätta mig
ersätta mig
ni förstår min kropp är inte min egen jag
fick den på lån
till den dag då jorden tar den
med samma krystningar den först kom ifrån
men jag behöver ingen som uppfostrar mig jag är min egen
att rå om
jag använde hudbristningar som motorvägar
det är därifrån jag kom
jag skriker ibland
som om det är
nu
jag
dör
för vi hörs bara så högt som oljuden
vi gör
och jag har lärt mig att skratta
lika hårt som jag kan lyssna
för i en orättvis värld
är det ett våld att tystna
jag skulle kanske vara lugn om fler människor skrek
men vem kan döma den tunga
som omvärlden svek vi lever i en bräcklig otillräcklig värld en
förgänglig men ständigt tillgänglig och möjlig värld
för vi kan skriva lyrik
och vi kan skapa musik
men om IQ är rytmen i musikakten så
dansar genierna
i baktakten
för varje lögn jag olär mig så lär jag mig nåt nytt
jag skriver ibland det
är mitt kampsätt
för varje redskap är ett vapen
om vi bara
håller det
rätt
- omarbetad och översatt version av My IQ av Ani DiFranco
jag var fyra någon gång
de visade bilder på tre apelsiner
och ett päron
de sade:
vilken bild ska bort och vilka
kan vi spara
de lärde mig att annorlunda är något som är fel
att vara
jag vaknade en morgon när jag var tretton år
med blod som rann
längs mina innanlår
som ett larm
som en varning
att jag lever i en bräcklig otillräcklig kropp
en brytbar tagbar ständigt förhandlingsbar kropp
att en kvinna hade kommit om natten
för att omsätta mig
ersätta mig
ni förstår min kropp är inte min egen jag
fick den på lån
till den dag då jorden tar den
med samma krystningar den först kom ifrån
men jag behöver ingen som uppfostrar mig jag är min egen
att rå om
jag använde hudbristningar som motorvägar
det är därifrån jag kom
jag skriker ibland
som om det är
nu
jag
dör
för vi hörs bara så högt som oljuden
vi gör
och jag har lärt mig att skratta
lika hårt som jag kan lyssna
för i en orättvis värld
är det ett våld att tystna
jag skulle kanske vara lugn om fler människor skrek
men vem kan döma den tunga
som omvärlden svek vi lever i en bräcklig otillräcklig värld en
förgänglig men ständigt tillgänglig och möjlig värld
för vi kan skriva lyrik
och vi kan skapa musik
men om IQ är rytmen i musikakten så
dansar genierna
i baktakten
för varje lögn jag olär mig så lär jag mig nåt nytt
jag skriver ibland det
är mitt kampsätt
för varje redskap är ett vapen
om vi bara
håller det
rätt
- omarbetad och översatt version av My IQ av Ani DiFranco
Kommentarer
Skicka en kommentar