we could flood the streets with love or light or heat whatever
Så tränger den sig in. Genom glipan i balkongdörren, genom träspringor, textilfibrer. Subtil, men omisskännlig, en vag aning som upptar ett helt rum. Så lätt, men med tyngden av tio ton minnen. Kommer och går i fullkomlig tystnad, men klingar genom dig i hundra decibel, bär dig tusen mil. Och lämnar dig där.
dina ords ickeprecision är så pregnant. Det är jag tacksam för. Mitt i de tvärsäkra påståendenas klumpigt tänkta världsåskådning finns ännu strimmor av poesi. Som är hopp.
SvaraRaderaJag hoppas du blir publicerad. Det är så mycket skitsnack överallt.
SvaraRaderaDetta är kvalitet.