There is a war in all the heads and there’s a war in mine as well and if I could explain it any better, I’m sure I would.

För det brinner i träden, Linn, och det var det här du sade dig i somras, när världen låg öppen för mer än bara ögon, att du ändå ville se det igen. Du ville se Umeå brinna igen, ville känna nätterna sakta vidgas, du ville klättra över snöfallen - upp på hustaken igen, och du ville se vart människorna kunde leda dig, igen, denna gång, en sista gång. Du var inte klar. Så du blev kvar.

Och jag drömmer igen, och längtar igen, hoppas igen, dramatiserar igen, estetiserar - igen; jag visionerar denna höst igen! För jag är inte klar. Inte riktigt än. Stunderna rymmer fortfarande för mycket.