Du sprang så fort du kunde för att hinna få ett lyft igen

Det är inte samma, inte samma känsla längre och du är inte samma, inte samma människa längre. Det är 2009 och ändå återvänder jag alltid.
Det är som att glömma vilken färg man valde, vilket piller man svalde, man blinkar en gång och är tillbaka i Matrix.

Det är nya tak att bestiga, det är snöänglarna vi placerar över dem och det är kundvagnar nedför Svingen, det är yrsliga snödanser i vintermörkret, det är en morgonstad av bitpop, det är ett ständigt tidsfördriv och det är uthärdligt bara för att jag vet att det närmar sig vingslag.